Aktivitetsrapport från Marian vecka 113, april I

...tables made

Förberedelser. Innan vecka 113 hade jag två veckors intensivt arbete i Bukarest. Jag delade upp bordet på centret i tre delar på en fabrik och gjorde ytterligare tre bröd, köpte ben till dem och monterade dem hemma. Jag gjorde också manuella holdera för varje bord. Jag köpte saker för att försköna centret men också nyttosaker som pennor, gelépennor, suddgummin, en spegel, hopprep, en borste och en borr, lampor, svamp, soppåsar, luftrenare, gapa, plasthållare för A4 papper samt väggprydnader. Nu ser allt ut som ett riktigt center.

Jag köpte mat till barnen: hamburgare, pizzor, bröd, salami, ost, äpplen, choklad donats, croissanter, och nöt chocklad. Jag lastade bilen med kylskåpet, printern och donationer i form av kläder och skor och åkte i väg till Viperesti. Jag kom säkert fram och tömde bilen och sopade golvet, innan jag åkte iväg för att hämta två barn som bor långt borta. Jag serverade frukost för barnen varje dag innan de gick igång med de läxor de har fått under skollovet, och de hade fått många läxor. I april har barnen ett extra lov pga covid-19.

Fjärdeklassarna gjorde bråkräkning, treorna romertal skrev bokstäver., tvåorna hade division och ettorna skrev bokstäver.

Fjärdeklassarna gjorde bråkräkning, treorna romertal skrev bokstäver., tvåorna hade division och ettorna skrev bokstäver.

Jag frågade några barn vad de skulle vilja säga till deras vänner i Sverige som stöter missionen i Viperesti. De skrev (utan censur eller ändringar)

- "Jag heter Valentin. Jag är 9 år och går i ettan. Tack för den goda maten vi äter!”

- "Jag heter Stefan och går i ettan. Tack för att ni lär mig att skriva!”

- "Jag heter Mihaela. Jag är åtta år. Jag går i tvåan och jag vill berätta något för er. Jag är tacksam för att ni hjälper oss att bli smarta!”

- "Jag heter Luca. Jag är tio år och går i trean. Tack så mycket för att ni hjälper oss att bli smarta!”"

- "Jag heter Irinel och går i fyran. Jag är tio år och jag tackar er för undervisning!”

- “Tack för att ni hjälper oss att lära något. Jag heter Alexandra och jag är tio år. Jag går i fyran och kommer från en familj med två föräldrar och åtta bröder!”

Jag delade ut kläder, skor och leksaker till familjerna. Förutom de många läxorna spelade barnen teater. De spelade upp hur det går till på rådhuset. Jag stressade att de behövde uttrycka sig hövligt, och de fick planera aktiviteter, stämpla och skriva under på dokument.

Min son Abel kom i minibuss med två klädskåp och ett tvättställ till den familj som hade haft brand hemma.

Jag lämnade över pengar från Susanne Thersthol. Jag hade fått några lådor med godis som jag gav till barnen i kommunen.

Det var en intensiv vecka. Barnen lärde sig mycket nytt. De var ledsna för att veckan redan var slut och att de gärna hade velat att jag kom redan nästa vecka.