Rapport från Marians besök 7-16 november 2015

Vilken glädje det var att ha Marian på besök och få höra om det arbete han lägger ned med att hjälpa den romska befolkningen i Viperesti.
Marian talade och visade bilder vid fem tillfällen: i staden på Berget, på Leteboskolan, i Horreds församlingshem, i Skene församlingshem och i Missionskyrkan i Kinna. Han deltog även i en bönesamling i Staden på Berget, besökte Mötesplatsen i Horred som är ett second hand café, var hedersgäst på arbetsgruppens möte i Pingstkyrkan i Kinna och följde med till Mellerud på en ledarsamling för nätverket Salt och Ljus, vari ingick ett besök på en framtida flyktingförläggning.
Det framkom mycket av intresse gällande fakta, drömmar och visioner för samhället. På arbetsgruppsmötet bestämdes det efter att Marian hade förklarat de lokala förhållanden, att vi ska bygga en brunn för 11 hushåll med tillsammans 30 vuxna och lika många barn. Det tillkommer dock ganska många ytterligare behov när brunnen kommer såsom tvättfat, tvättbaljor för klädtvätt (inga av dessa attiraljer finns i nuläget eftersom de inte har vatten). Det får man skaffa efterhand när och om budgeten tillåter detta. Frågan om en häst och vagn (arbetskärra) till ett eller flera hushåll diskuterades eftersom det skulle innebära att man skulle kunna hugga ved i skogen (det tar tre dagar att resa de 60 km dit), men mycket behövs lösas innan man eventuellt fattar ett sådant beslut. Ett sådant inköp skulle kosta 6000 Skr enligt uppgift. En ytterligare fråga gällde ett miniapotek med gratis ej receptbelagd medicin när någon blir sjuk. Man har inte råd att köpa Alvedon t.ex. Vi fick veta att familjerna endast har ett rum per familj där de bor allihop – vuxna och barn tillsammans. Kanske har de bara en madrass på golvet där de sover. I en familj förvarades kläderna för en mamma med ett flertal barn i två kartonger uppe över sängen. Det finns flera som inte har råd att köpa fönsterglas och därför har satt upp pappskivor i stället. En familj fick en dörr vid Marians förra besök. Innan dess hade de ingen. Dessutom finns det ett permanent behov av kläder och skor till barnen så de kan gå till skolan.
Behoven är många: därför är det så gott att veta att något görs – att några har fått hjälp och att ännu fler kommer att få den hjälp de behöver.

Tack alla ni som är med att stötta detta arbete! Romerna är glada och förundrade över att det finns svenskar som är beredda att hjälpa människor de aldrig har mött. Faktiskt var det svenskarnas (Markbornas) vilja och glädje över att hjälpa andra som gjorde mest intryck på Marian då han var här, och något han sade gjorde honom mycket lycklig och glad. Så tack ännu en gång för allt ni gör!