Aktivitetsrapport från Marian vecka 111 mars I

Jag började skriva rapport förra veckan eftersom aktiviteterna för Viperesti började då. Jag tog mått för att göra två möbler, gjorde en ritning och tog dem en fabrik där de skar till dem. Jag borrade och satte ihop dem hemma. Jag köpte också en dörrsticker till en familj i Viperesti.

..furniture for our Center...

Jag köpte mat till barnen. Hamburgare, croissanter, fyllda donuts och äpplen.

Jag tog emot några påsar med mad och kläder som hade donerats till barnen.

Jag lastade bilen tillsammans med min son Liviu och på morgonen åkte jag till Viperesti.

Några föräldrar hade informerat mig om att skolschemana har ändrats så att aktiviteterna „på centret” först kunde börja efter kl 12. Nu är aktiviteterna som följer: 11.15 går jag till minibusstattionen och väntar till 11.40 då minibussen anländer. Ibland åker jag till stationen två gånger eftersom några av barnen lämnar skolan senare. Jag tar barnen med mig till centret och där fär barnen ett varmt mål mat och efter det dessert och frukt innan de går i gång med läxorna. Efter avslutad lektion går några hem själva och några kör jag hem i bilen.

Jag gjorde hembesök, satte stickern på dörren, donerade mat, kläder och glasögon.

Temperaturen inne i „centret” är fortfarande lägre än den ärutomhus. De tre luftvärmare klarar inte att värma upp rummet. Jag är rädd för att barnen ska bli sjuka. Deras händer är kalla när de gör läxorna. Vi hoppas att det snart blir varmare väder.

Under måndagen gick jag till en lokal för skolbarn i klass 1-5 för att leta efter ett anständigt aktivitetsutrymme för funktionshindrade barn. På onsdagen gick jag dit och talade med chefen som var mycket öppen inför att implementera ett projekt som detta. På torsdagen flyttade jag allting: möbler, mikrovågsugn, stolar och smågrejer till den nya skolan. För att få lov att utföra några aktiviteter måste det först skrivas ett samarbetsavtal mellan Podul Speranței fonden och skolan i Magura kommun.

Torsdag var en svår dag. Jag besökte skolan och fick inget bra mottagande, så jag såg det som att det inte var Herrens vilja och beslöt mig för att vända till baka till Viperesti. En dag tidigare hade jag sagt till barnen och föräldrarna att jag skulle lämna dem. Några av barnen och deras föräldrar grät nästan hela dagen då de hörde dessa tråkiga nyheter från mig. Då jag kom tillbaka på torsdagen till barnen i Viperesti blev de enormt glada.

Också på torsdagen gick det eld i huset kl 12.30 hemma hos Irinel och hans blinda pappa. Brandmän, polis och representanter från kommunen kom dit. Ingen blev sårad, men huset blev ödelagt. Jag hjälpte med det jag kunde och hade -det var en påse med mat.

..Mr. Marian took us from school!

Under onsdagen trampade jag på något skarpt som skar in i mina skort. Jag fick blöta fötter och var tvungen att köpa ett par andra skor.

På fredagen brakade skolans minibus ihop så jag fick hämta barnen från skolan.

Det var en bra, men hektiskt vecka med många händelser men också goda resultat med barnen.

Tack så mycket och Gud välsigne er alla. Vi är tacksamma för vad ni gör för oss, you very much dear ones!

God bless you all! We are grateful for what you do for us!

Se bilder nedan  (klicka)