Förberedelser: Jag åkte till bilverkstaden och ordnade bromsarna på bilen. Jag hämtade donationer från flera medlemmar I Filadelfiakyrkan. Dessutom handlade jag in mat till centret, hittade övningar för barnen på nätet som jag tryckte ut. Jag ringde till några föräldrar så de kunde hjälpa mig att lasta ur när jag kom med bilen, som jag fyllde upp kvällen innan. Några av de saker jag hade fått fick stanna hemma på grund av att de inte fick plats I bilen.
Eftersom det hade varit påsklov hade barnen inga läxor och därför hade jag gjort I ordning tester och övningar I Bukarest som de kunde jobba med. Jag hade samtal med några föräldrar och en mormor. Mormodern sade att hon var glad för de framsteg som hennes barnbarn hade gjort på centret. Hon sade att Alexandra läser mycket bättre och vet mycket mer. Gabriel, en pojke från fjärde klass kom inte till centret och jag gick hem till honom för att ta redo på orsaken. Han var hemma och kom till centret.
Till lunch åt barnen kebab eller hamburgare och sedan äpplen. Jag följde dem till busstationen.
Dag 2 Idag hade klass två ett nationellt prov I rumänska I skolan och då de kom till centret sade de att de visste hur man skulle göra det. Det kom fler barn I dag än I går och efter att ha ätit leverpaj började de göra några övningar. De jobbade bra. De bad om hjälp när de behövdes. Det var en bra dag med bra resultat.
Samma lunch som igår och därefter gick jag I gång med att sortera upp humanitär hjälp.
En behövande famlj fick en gåva.
Dag 4 Resten av föräldrarna kom för att ta emot hjälp. På morgonen fick barnen paj innan de gick igång med läxorna. Barnen var agiterade idag, och när det händer är det svårt för mig att förklara något och de kunde inte ta till sig någon information.
Samma lunch som igår.
Dag 5 Samma frukost som de andra dagarna och efter det hjälpte jag dem med att förstå läng, vikt och mått med olika aritmetiska uppställningar. Nästa vecka ska de ha nationellt prov I matematik och rumänska.
Barnen fick rita och måla I dag.
Till lunch blev dem Gordon bleu och frukt och de fick presentet om de hade varit hela veckan på centret.
Veckan var intensiv men med goda resultat.
P.S.
Det finns olika aspekter som ger osäkerhet, t.ex finns det en risk för att borgmästaren plötsligt säger att han inte längre önskar att vi fortsätter. Vi har ingen skriven kontrakt och därför kan samarbetet stoppa. Men jag fortsätter I tro.
Golvet I den gamla byggnaden blir sämre och sämre.
Samtidigt ser jag att barnens familjer har börjat engagera sig. Det finns mycket man kan göra genom att besöka hemmen och evangelisera.
Tack till våra vänner I Sverige! Barnen och deras föräldrar sätter pris på er kärlek och allt ni gör!